Samtal om döden och sorgen

Eftersom jag tydligen blockar ut alla minnen efter samtal inför publik eller intervjuer så mindes jag inte en bråkdel av det här samtalet efteråt. Men det gjorde ju inget, för det filmades. Här sitter jag och fyller 40 och säger “liksom” ungefär en miljard gånger och pillar med händerna hela tiden och pratar med min förläggare om sorg och kärlek och relationer och livet som inte följer ett manus. Det blev ganska fint trots allt, tror jag.

Här är hela samtalet, om någon vill titta/lyssna.