Chillad person

Jag när alla andras barn är sjuka:

– åh vad jobbigt, men det vänder snart ska du se. Det är inget farligt, bara ett litet virus.

*noll orolig*

Jag när mitt barn är sjukt:

– herre JÄVLAR vad han är sjuk, det här kan inte vara normalt, han har ju hostat HELA NÄTTERNA tre dagar I RAD!!!! Jag får panik! Det här kan inte vara normalt!

*ringer 1177*

*ringer barnläkaren*

*går till barnläkaren som lyssnar på lungor och ba jo det är normalt, ett virus bara*

*går hem, lugnad*

Natten därpå när barnet kvider i utmattning och somnar 18.15 med “ont i örat” och sedan vaknar en gång i halvtimmen och ylar förtvivlat om örat:

– herre JÄVLAR vad han lider, såhär kan han inte behöva må, vad ska jag GÖRA, panik!

*ger ipren*

*barnet sover och vaknar om vartannat och kvider om örat och ont i magen*

*jag bäddar upp med handdukar och ombyten och en extra shot Ipren och nässpray och hinken*

*ligger på nålar och oroar mig*

*tänker att mitt barn är sjukast i hela världen*

*smsar massa folk med öronbarn*

*mailar jobbet om vab imorgon*

*oroar mig för magontet*

TUR MAN ÄR SÅ CHILL ÄNDÅ VA?