Glädjen består. Åh, allt känns så himla bra. DET KOMMER EN VÅR och livet kommer bli bra. Herregud, att en lägenhet kan få en att känna så innan man ens flyttat in? Har jag mått sämre av att bo här än jag insett? Idag tänkte jag på att detta aldrig någonsin hade skett om min sambo varit i livet (duuuuh) – alltså att blindbuda på en nittiotalslägenhet och ta beslut innan man hunnit fundera eller ens sett den, i princip. Det är många som inte skulle gjort på det sättet jag gjorde det. Men jag GILLAR min spontanitet faktiskt och jag är jättejättebra på att inte ångra beslut. Det är en av mina bästa sidor, om ni frågar mig (själv). Vilket ni iofs inte gjort men varsågod, där kom den ändå.

Mvh, självgod och glad person.

Idag räknade jag förresten ut ungefär vad jag har att röra mig med under de 1-2 månader jag har dubbelt boende. Jag vill ju piffa upp nya lägenheten en aning. Inte på det dyraste sättet, men på lite små överkomliga sätt. Lite spackel och ny färg här. En sprutlackerad kökslucka där. Och, kanske enklaste lösningen att deala med den icke-acceptabla linoleummattan i sovrummet: en heltäckningsmatta där. Tänker jag? I en mysig färg som går att städa, haha, och så en matchande väggfärg till. Åh ljuva tankar på framtiden. Jag tänker också väldigt mycket på hur många som jag älskar som jag nu kommer att bo cirka 5-10 minuter promenad ifrån.

DET KOMMER DET KOMMER DET KOMMER EN VÅR.